dagens märkligaste uppgift

Idag blev jag ombedd att maila MW och påminna honom om att han skulle hyra en bil.



Det är det mest bisarra jag blivit ombedd tror jag. Är inte det en sak man helt enkelt kommer ihåg?!

pensionären och dörröppnaren

Jag hade väldigt bråttom, tog en snabb sväng förbi apoteket. På vägen ut har jag händerna fulla, alvedon, nässpray, listerine, tandkräm, mp3 fan och hans moster. Jag trycker på dörröppnaren utan att titta upp, jag har för mycket att hålla i. Tror du inte att i det ögonblicket går en försvarslös tant precis utanför med sin lilla rullator?! Dörren svänger självklart utåt och jag hör plötsligt en duns. Det är dörren som öppnat sig och då slagit i rullatorn och nästan slagit den stackars tanten i huvudet. Stackars sate. Jag mumlade en ursäkt och skyndade iväg. Pinsamt.

Jag skäms lite just nu. Vad är jag för människa? Går runt på stan och slår ner pensionärer? Vart är världen på väg... En liten röst inom mig säger att jag är ond. Men jag väljer att inte lyssna så mycket utan tänker nog skylla på den som konstruerade dörröppnaren. Tänk efter! Jeez. Att det ska vara så svårt!

Harry Potter förstör mitt liv

Intet ont anade bestämmer jag mig för att läsa en bok när jag kom hem i lördags. Klockan var ungefär 2. Jag tänkte att det kanske var dags att läsa lite i den nya Harry Potter boken, som jag inte kommit någon vart med.

FEL.

Jag somnade aldrig. Error. Jag läste den förbannade boken fram till 08, sov til 12 och läste sedan resten av dagen. Jag kommer aldrig bli klar i tid till tentan.

Harry. Om du hör detta. Det är ditt fel. Allt är ditt fel!

schlit och schit

Jag hamnade på café opera igår kväll, önskar jag kunde förklara hur. Jag var trött som ett as i alla fall. Insåg att jag måste ta tag i min sociala kapacitet, inte sitta här och enbart prata med folk via internet. Vad är det för liv egentligen? Men så är det när det är höst.... eller nåt.

Ok, fullt så tråkig är jag inte. Men det känns så.

Jag har insett vad jag skall ha för yrke i framtiden. Jag ska bli cykelbud. Jag tror jag cyklade 3 mil igår, minst. Inget snack om saken. Försov mig, glömde frukost, glömde lunch, inser på jobbet att jag glömde böckerna, cyklar hem (har då redan cyklat till plugget och till jobbet), tillbaka till jobbet, sen till M, sen hem, sen till M igen. Ett jävla slit ska jag säga.

Jag har insett hur mycket jag stör på mig på små människor, i alla fall i vissa lägen. Det stod någon form av dvärg framför mig helt plötsligt, materialiserad ur tomma intet. Höll på att ramla omkull. Jag kunde antagligen klivit över personen ifråga, men det kändes som lite väl tilltaget.
Little peebs.

ghostbusters

Det var mörkt. Jag skulle springa. Jag försökte ignorera det hela genom att lägga mig i sängen, men det fungerade inte så bra, till slut tog jag mig i kragen. När jag kom utanför dörren trodde jag att jag helt plötsligt befann mig på en annan kontinent, något väldigt kallt. Kanske toppen av Himalaya, jag vet inte.

Hursomhelst, jag ger mig ut i spåret och kämpar på. Det är kallt som fan och jag inser att jag med stor sannolikhet inte kommer överleva. Helt plötsligt, genom mörkret, ser jag något oerhört suspekt. Tre vita skepnader närmar sig i rask takt. Min spontana reaktion var att klättra upp i ett träd eller spela död. Nästa förvirrade tanke var att det var ghostbusters på träningsrunda...

Det visade sig sedemera vara tre vitklädda killar som sprang.

Vem fan springer i mörkret i helt vita kläder? På hösten? Vem i helvete koordinerar sin klädsel innan med sina vänner?

Dårar.

so what

Jag har verkligen inget att skriva idag.. vaknade hemma hos Elvis, who had left the bulding. Rätt märkligt. Jag tänkte att jag skulle släpa mig upp vid halv 7. Det tog 3 timmar till. Sen hittade jag endast mögligt bröd att äta. Det var inte top of the line så att säga.

Jag borde på nåt sätt antingen avsluta den relationen eller se till att det enbart är vänskap. Synd att jag är värdelös på sånt. Men kvinnan vill ju bara ha en kram..herregud!

Jag hade ingen aning om att Skanstull låg så långt bort från universitetet. Varför har ingen sagt det till mig? En evighet senare och ett par kilo lättare hade jag cyklat hela vägen.

Nu ska jag äta en baguette med lemon curd. Det är min senaste last.

självinsikt

Jag kom fram till tre saker om mig själv, baserat på vad jag åstadkom igår.

1. Jag kan bli bakfull som en örn.

2. Jag kan inte prata när jag är full. Framförallt är jag deprimerande oförmögen att beställa taxibilar. Det blir ännu svårare när jag måste tänka på att jag behöver en stor bil eller ett antal små. Att koordinera min viga tanke med talorgan och få ut de briljanta saker jag kommer fram till är omöjligt.

3. Jag kan inte spela guitarhero när jag är så full att jag knappt orkar se. Med min fenomenala koordinationsförmåga kommer jag trycka grönt när det lyser rött.

rainbow skipper

I ett desperat försök att tänka på något annat än hur dåligt jag mår sätter jag på TVn. Det är hardcore för att vara mig, som aldrig kollar på TV och saknar mojj (fjärrkontroll).

Vad hör jag efter 5 min?

En klämkäck kvinnoröst som försöker över tala mig att köpa rainbow skipper. Exakt vad är det?! Jag orkar inte vända mig om första gången, det är för ansträngande att titta, men andra gången så bara måste jag.

Rainbow skipper är ett hopprep som ändrar färg medan man hoppar.

Vad är det för riksmongo som kommer på sådana saker? Varför måste det byta färg? Som om det spelar någon roll? Fullständigt bisarrt.

jobbigt trasig

Varför var det sån kö igår?Varför gick jag hem med F som har tjej? Jag är rätt stolt över att jag la mig på sidan och däckade. Det var nog ett bra drag. Kan någon förklara hur jag kan vara så packad att jag inte kan se när klockan är 3 och hur jag kan vakna klockan 9, vara sjukt full fortfarande men pigg?

Jag är karatebakis. Jag har öppnat balkongen, försökt äta, försökt sova...Inget går. Det är en fågeljävel som låter som en trasig gräsklippare på amfetamin utanför.

Jag orkar inte blogga. Jag orkar inte existera. Kan inte någon bara avsluta mitt oändliga lidande?

Jag skulle ju städa idag... och plugga... fan.

Jag är för full för det här. Jag måste genast åtgärda det här. Försökte dricka vatten men tappade glaset över mig själv. Sjukt ogentilt.

Nu ska jag hoppa från balkongen eller skjuta mig. Eller bara ligga och skrika för mig själv!

Gnomen

Igår natt när jag hade så svårt att sova kom jag på en sak jag har irriterat mig på i cirka 8 år nu. Personen ifråga brukar av mig kallas gnomen. Varför? För att han ser ut som en jävla gnom såklart. Han är ganska kort, min längd ungefär, har gigantiska flaskbottnar till glasögon med ett sånt där fantastiskt senilsnöre till. Senilsnöret är modell bredare och i vitt, så att det syns extra tydligt så att jag kan reta upp mig extra mycket. På träningarna knyter gomen det här snöret i en liten knut vid bakhuvudet, vilket leder till att han ser ut som Björn Borg med fel antal kromosomer.

Inte nog med att gnomens utseende irriterar mig något oerhört (det är ytligt, men sånt är livet), det värsta är antagligen att han luktar. Gnomen luktar rutten gnom. Redan innan träningarna börjar kan man se hur en stor mörk fläck spridit sig på ryggen och det luktar redan gammal ingrodd snuskgnomsvett. Gnomen blir nämligen ohyggligt svettig. Det är så att vi andra flyr från honom, ingen vill träna med honom eller stå nära och riskera närkontakt under någon övning. Jag vill gärna iklä mig gasmask och vira in mig någon form av skyddsplast för att inte kontamineras med någon gnomisk sjukdom. Ironin är att jag inte tror att han vet hur mycket hand luktar.

Även gnomens sätt och person retar jag mig på. Jag vill bara slå honom så fort jag ser honom (givetvis med handen invirad i skyddsplast). Så fort en tränare skall visa något springer gnomen fram, först av alla, och sätter sig sedan fort ned (vilket är bra så att de där bakom kan se, men ändå) med en liten duns och tittar dumt med stora ögon. Jag väntar bara på att en svans skall börja vifta och att han ska börja dregla. Precis som en gnomhund. Vi andra går i normal takt fram för att se, men inte gnomen inte. Han springer som om det gällde livet och kastar sig ned. Helt sanslöst. Jag håller på att explodera varje gång.

Magiska piller

Igår natt hade jag svårt att sova. Så jag tänkte, vadfan, jag ett sånt där vackert litet sömnpiller, sist fnissade jag halva natten och var på strålande humör, så why not.

Jag svalde ett piller och kom sedan ihåg att sist så hjälpte det inte med ett, så jag tog ett halvt till (allt enligt läkares ordination gifvetfvis).

Vad jag inte tänker på är att en bieffekt är en viss bitter smak i munnen. Det kände jag sist jag svalde pillret. Eftersom att jag tillhör begåvningseliten i det här landet kan ni ju gissa hur jag hanterade problemet att halvera ett piller. Jag bet av det. Hårt och kallblodigt, rakt av. Det grusade sig fantastiskt i munnen och sedan höll jag på att kräkas.

Smaken var ohygglig. Det var som att äta ordet bitterhet. Jag drog snabbt i mig en macka, borstade tänderna, drack vatten och sköljde munnen med listerine. Inte hjälpte det inte.

Sen försov jag mig eftersom jag var fullständigt nitad.

FINE

Jag erkänner jag är skitdålig. Jag är lägre stående än en såndär äcklig sak som lever på golvet i badrummet. Fine. I can take it! Jag SKA börja jobba på det här projektet igen.

And then I'm gonne poke you in the worldmasterpokertour!

palindrom

Palindrom är roliga, det här är mer är roligt. Det är kungligt.

dromedaren alp-otto planerade mord